Valpvarning i svampskogen!

Ja varning minst sagt! Varning till mina stackars händer!
Idag har vi varit en sväng i skogen, vår speciella (och inte alls hemliga) svampskog. Vi brukar åka dit en gång varje år i oktober och plocka svamp, helt enkelt! Det finns mest trattkantareller, en den gula kantareller och svart trumpetsvamp. I år var det absolut mest trattisar. Ganska så blött men det var en ganska så varm dag, för att vara höst.

Sansa hjälpte till genom att vara hemskt omständig idag. Faktiskt så har hon aldrig varit så jobbig innan som just idag! Kanske var det för att det var en helt ny plats med skogs-många intryck och dofter, kanske var det för att marken var rätt blöt och äcklig för en stackars staffevalp, eller kanske så var det för att vi gick ganska så separat och plockade åt var sitt håll. Men i alla fall så drog hon som en galning! Hon stannade helt okay, kunde sätta sig och lyssna hyfsat, men så fort man skulle röra sig framåt så kastade hon sig som en tok! Sen drog hon där, gående på plats så det blev gropar i mossan medan man spjärnade emot och fantiserade om att kasta henne ut för ett stup.
Hon gnäller ju så mycket när hon känner att någon går bort från henne. "Åh nej, han är mer än 3 meter bort! Han rör sig men inte jag! Han kommer försvinna för alltid! Nej, nej, hjälp, panik!" Typ så, fast på hundspråk. Det brukar inte alls vara så farligt men idag sjöng hon ljudligt för alla skogens djur.

Sen insåg vi att om vi går lite mer ihop så blir det lite bättre, och till sist så blev utflykten ändå dräglig fast Sansa inte alls visade sina bättre sidor.
På väg tillbaka till bilen blev hon nästan sig själv, och vi testade lite inkallning sådär på en ny spännande plats. Klockrent! Hon kom som en oljad gevärskula!

Varför måste jag vara i tasse-fars knä när det är ni som går bort er?

Sa någon.. banan?

Tjohej, en till sten till min meritlista.

Svamp luktar spännande och mysko, men äta den vill jag då inte! /Sansa

Kvällsmat! Am nam nam..

Jag sover inte, jag bara vilar ögo- Zzzzz...

Självtillverkade leksaker is the shit!
Två överblivna jeans-bitar från att ha lagt upp ett par byxor, ett lagom tjockt rep i nylon, buntband och tejp. Där har du Sansas favorit kampleksak! Vi sparar den till träning endast och tar fram den när det vankas inkallning. Har funkat fantastiskt bra.
Ikväll hade i slut på tjurmuskler och ville ge henne något att tugga på. Lade lite bitar av knäckebröd i en plastpåse som vi knöt knut på och stoppade ner den i en gammal strumpa. En knut och ta-da, kvällen spenderades lekandes men denna nya, fantastiskt underhållande leksak! Perfekt att bita i så den låter, springa runt med och slänga hit och dit. Dessutom smakar den som tasse-fars fötter. <3