Dagens läge

Det blir ju lite snålt med inlägg här ibland, just nu för att dagarna inte har samma möjlighet att involvera lika mycket Sansa som innan. Som tur är så är det bara tillfälligt! En dag utan mycket Sansa-bus är inte en fullgod dag!
Löpet är i full swing och blodflöde är det ingen brist på. Sansa är ganska bra på att hålla efter sig själv men den droppar ändå en del, så majoriteten av dagen får hon ha tikskyddet på, samt när hon är i vardagsrummet specifikt på grund av känsliga mattor och möbler. Enligt daghusse sover hon mest på dagen och är lite dämpad, inte så pigg på att hitta på saker. Ute har hon börjat säga ifrån och dra hemåt ibland. Men när jag och Daniel tar ut henne efter vi kommit hem och hon får springa lös (daghusse kör med koppel) så är hon nästan som sig själv igen och springer glatt runt.
Jag tycker löpet är ganska så jobbigt, främst då Sansa är ganska så påverkad och jag tycker så himla synd om henne när hon har tikskyddet på. Hon har inte lyckats (och knappt försökt) att få av det eller så men så fort det åker på blir hon mer dämpad och tappar lite lust till saker, liksom. Dessutom så vill hon fortfarande slicka och hålla rent där "nere" men med tikskddet i vägen blir det ju inte så bra! Nu vill jag bara att det ska vara klart snart så hon kan bli sig själv igen! Att kastrera känns helt rätt nu, inte för att det var fel innan men man måste ju fundera en hel del också. Men eftersom hon inte ska gå i avel känns det som ett bra beslut för henne att slippa behöva gå igenom detta helt utan någon anledning, egentligen. Och ja visst, det är naturligt, och man ska inte förändra för mycket för det är som det ska vara och alla tikar har det och blah blah.. Pft! Naturen är grym. Om jag kan göra livet bättre och säkrare för min lilla Sansa så tänker jag göra det! Naturen kan gå och klaga på sociala medier om den så vill. D:<

Det har blivit lite mindre träning med henne också på senaste, av olika anledning. Å ena sidan så har jag ju haft mindre tid. Samtidigt har hon ratat mina försök till att få igång henne ett par gång och liksom legat kvar med blicken "ska jag göra något för belöning så ska jag göra det liggandes.."
Jaha ja! Men ibland så är hon jättesugen och då går det ju hur bra som helst!
Sansas bane måste ändå vara "ligg". Ute kan man lägga henne på torrt, mjukt underlag om man liksom lockar henne ner med godis. Det funkar ibland. Impad much? Inne kan hon, hon kan ordet och jag vet att hon vet! Men kan hon slippa så gör hon gärna det, och hon tar sin tid/spelar dum så fort tillfälle ges. Hon backar gärna istället, eller gå runt en några varv, och sätter sig och tittar upp med sina bruna rådjursögon. Säger man däremot ligg när hon är i soffan, eller på en matta, så landar magen snabbt mot golvet utan några problem! Bushund..

BFF.