Ibland händer det något som är så random, ett sammanträffande som känns nästan overkligt att det inte var planerat. Tur att jag inte tror på ödet!
Idag åkte vi och gick på en marknad med Sansa en stund, för att sedan gira av och fortsätta in på en promenad i skogen. På vägen pratar vi om att det var länge sedan vi gick där med vår vän som också har en staffe och som vi brukade promenera med förra sommaren. Och var händer då, om inte att denna personen helt plötsligt kommer cyklandes bakom oss med sin fina vovve King? Sammanträffande!
Vi står och pratar ett bra tag för det var länge sedan vi sågs pga livet, och Sansa och King småbusar lite och generellt njuter av varandras sällskap. Det är som om de träffades igår, och de tvekar inte en sekund med att hälsa glatt och mysa. Dessa två går så bra ihop, och det känns jättekul. Det var väldigt kul och trevligt att vi sprang på varandra, och jag hoppas vi träffas snart igen och kan låta vovvarna leka lite fritt! King har alltid gillat Sansa och hon honom, och han är en av de få hanhundar som inte är helt fixerade vid hennes bakdel utan behandlar henne mer som en lekkamrat och, ja.. jämlike.
 |
| Kram kompis! |
 |
| Men gud matte sluta stirra, du är så pinsam..! |
 |
| King "gör en King"! |
 |
| Gissa vad jag åt till frukost! |
 |
| Kärleksbett. Am nam nam, kind är gott. |
 |
| Wahaa! |
 |
| Heeh! Nu vinner jag! |
 |
| Hotet har blivit eliminerat. |
 |
| Sötnötter. |
 |
| Så här väluppfostrade kan vi se ut om vi blir mutade med torkad blodpudding. |
Kärt barn har många namn, hör man ju. Staffar brukar liknas vid både grisar och sälar, men också grodor. Det är kanske inte så svårt att se varför?
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar