Skräckblandad.. skräck.

Men först kolla in det här!
[Klicka!]
Nose work OCH staffar OCH män som tränar hund! Fullträff. <3

Vad är det med tävling som alltid måste vara så himla läskigt? Så fort man läser lite mer, tips och råd, regler, hur saker går till, så får jag alltid en känsla av otillräcklighet och lätt panik.
Hur bra det än börjar kännas med Sansas träning så verkar den inte duga om man läser råd från domare i sporten, till exempel. Måste allt vara så komplicerat!? Eller i alla fall LÅTA komplicerat.

För visst kan man göra något för att man tycker det är.. kul? För att man känner att ens hund är ganska duktig och faktiskt borde kunna klara uppgiften? Eller är man bara naiv om man tror att det ska gå bra utan att man tränat i 20+ olika miljöer, utan att hunden gått i en spiraltrappa av metall, utan att man gjort doftgömmor som legat i 23 minuter i spöregn med bara lite doft som ligger i motvind?
Eller vad om ens hund klarat alla gånger på träningen även om man försökt göra det svårt, är den för enkel ändå eller är hunden bara duktig? Måste man verkligen ha ett häfte med en utförlig träningsplan och utvärdering om man bara vill prova på en sak för att det verkar skoj?

Nu är vi medlemmar i Svenska Nose Work Klubben. Tjoho! En av de 1-100 klubbarna man kommer behöva bli medlem i i längden.. hundsport och klubbar har verkligen en himla kedja av medlemskap om man vill vara lite aktiv. Nu är inte nose work en officiell sport än, men när det går igenom måste vi ju förnya medlemskapet i svenska kennel klubben igen också. Men så är det med ideella föreningar, antar jag! Hur ska de annars betala för lokal, aktiviteter och annat som vi medlemmar vill ha tillgång till?

En rolig sak jag upptäckte var att en av de få lokala nose work klubbar som finns ligger i Enköping. Det är ändå ganska nära oss! Så med lite flyt kommer det komma upp passande aktiviteter där man kan åka på. Men ja, getting ahead of myself.. Vi har ju inte ens klarat ett doftprov än.. u__u

Annars har Sansa hittat tillbaka till zonen mer. Hon verkar mer sugen på doften och söker med en nyfunnen entusiasm, istället för att markera första bästa.
Hennes markringar känns ganska stabil i alla olika sökformer just nu. Bara att förstärka! Lagom mycket..
A och O är ju ändå att hon hittar doften inom tidsramen, så det är ju där krutet ska ligga. Och på att hon ska tycka det är kul! Jättekul! Det kuligaste som finns!

Just inför doftprovet är det i alla fall behållarsök som gäller, nämligen kartonger, som passande nog är det Sansa behärskar sämst..!? Vad kan det vara med just en kartong i papp som hon inte klickar med, alla andra behållare vi provat funkar mycket bättre. XD
Kanske är det storleken och formen just, att den är ganska stor och hög, som en pall.. som man borde göra pallträning på istället? Eller är det att kartongen är så bitvänlig och rolig att det känns fel att inte tugga lite på den istället?
Oavsett problemet så har vi mindre än två veckor kvar att finslipa. Det är knappast helt åt helvete, hon kan söka genom ett gäng kartonger utan problem! Men jag tycker inte det känns helt stabilt, inte så stabilt som jag skulle önska.. Och vi har inte provat med 12 stycken med 120cm mellanrum som det kommer vara på själva provet.
Kan hon överföra sina kunskaper från hälften så många till fler, i en ny miljö, med främmande hundar och människor och en apnervös matte? Spekulation leder igen stans, antar jag.

Bättre att försöka tänka positiva tankar och ta till sig nya sätt att träna på! Våga lite! Erfarenhet får man ju genom att erfara saker, after all..

Och vi har kommit över hinder innan! Det var inte länge sedan hon ville bita på, kasta runt med och i allmänhet förstöra alla olika behållare vi presenterade. Men det har hon slutat med! Så visst går det åt rätt håll, det är bara lätt att glömma.