Sansa = vit jul. :D

En liten uppdatering då, efter veterinärbesöket! Det är både bra och dåliga saker, antar jag.. Dåligt var att Sansa hade en svampinfektion i sitt vänstra öra.. igen. Just det örat är alltid värst, och det är visst vanligt att ena örat har mer problem än det andra enligt veterinären. Så vi har haft en liten extra kur med speciella örondroppar på den sidan nu i en vecka.
Å andra sidan så tyckte veterinären att Sansa var finare nu än hon någonsin varit under tidigare besök, och då alltså ur ett medicinskt perspektiv.. Finare i huden osv. Sansa är alltid finast i andra sammanhang! <3

Hon har senaste dagarna haft ett jobbigt, kliande utslag på utsidan av ena låret som vi smörjer in med den salvan som vi har. Nu använder vi den salvan mycket oftare och på fler ställen än innan, då var det bara mellan trampdynorna två gånger i veckan. Nu är det runt ögonen, mungiporna, bakom öron, fram i armhålorna, tassar och eventuella utslag varannan till varje dag. Så det går åt mycket mer av den salvan nu kan man ju säga...

Däremot har vi möjligheten nu att dra ner på kortisonet om hon ser fin ut i huden! Just nu tycker jag inte det är bra nog för att gå ner, jag vill inte att hon ska få lida för att jag är för otålig.. Men med det nya vi gör nu hoppas jag att saker ska bli bättre så vi kan börja trappa ner. :)

Annars står ju julen för dörren. Omständligt.. typ. Klart vi ska fira lite granna, sådär lagom komplicerat i form av den vanliga rutinen. Men vem orkar allt detta jäkla stök? Baka massa saker, göra godis, 924284 olika maträtter, bjuda folk, pynta, julklappar.. Vi bakar lussekatter och fixar en enkel julmiddag, det räcker långt!
Sansa ska få en blå latexgris i julklapp! Med shh, säg inget till henne. :3

En smårolig grej, i alla fall om man var där, hände förra veckan. På lördagen var jag och husse ute med Sansa, och i en av skogspartierna nära oss stod en stor tall och lutade lite mer än normalt. Husse tyckte det var lite kul och kommenterade. Jag ser så mycket träd i olika vinklar hela tiden att jag knappt reagerade alls.
På onsdagen var gammelhusse med på promenad och vi passerade samma träd, varpå han säger att det ser ut som om det kunde falla nä som helst! Lite farligt, tyckte han.. Men jag tyckte inte det var så troligt.. stora träd faller typ aldrig!
Så på fredagen gick jag där i skogen själv, och tycker att det ser annorlunda ut.. en massa dumma grenar som ligger i vägen över stigen! Så inser jag att det är ju det himla trädet som har fallit! Det måste nog ha varit husse när han puttade på det..!

Sansa hälsar att det var HON som fällde trädet.

Vit är den ljustatse färgen

Marken är vit, träden är vita, himlen är vit, Sansa är vit och.. Ja, vad mer, typ allt är vitt eller så?
En promenad i skogen i knappa plusgrader och en massa snö, ganska blött, men rätt mysigt ändå. Sansa var överlycklig för hon gillar snö! Speciellt när det inte är så kallt, heller, så hon kan gå utan kläder på! Mattes lilla nakenfis. <3
Att äta snö är väl rätt okay, men allra bäst är det om snön kommer flygandes in i munnen! Att kasta fluffiga snöbollar eller sparka upp en snöyra med fötterna tycker Sansa är skoj när man gör. Hon kan hoppa som en fyrfota groda nästan en meter rätt upp, och allt man hör är "knäpp, knäpp, knäpp" när hon smäller igen käftarna efter de flygande snöklumparna. Helt klart bästa vinteraktiviteten.

Snöööboooll!

Husse ville att Sansa skulle putta bort snön från det lilla trädets topp.. det gick såhär.. RIP stackars trädet.. D:

A face only a mother can love. And she does. <3

På måndag ska vi till veterinären, och det känns verkligen som en bra idé. De senaste två veckorna har Sansas allergier gjort dig extra kända, med klåda i ögon, öron, ansikte, hals och utslag. Har känts väldigt jobbigt, och jag hatar att se hur jobbigt hon tycker det är. Vi fortsätter behandla, så får vi se vad veterinären kan bidra med.