Igår när min mamma, hennes man och lilla Yosh-posh (också känd under sitt riktiga namn Yoshy) var på besök tyckte Sansa det var dags att få ett ryck. Så efter månader av att vara lydig när hon gått lös så försvann hon under den mycket korta kissrunda vi gick med hundarna.
Jag blev ganska ställd, vi var ju praktiskt taget på tomten, och hon brukar verkligen aldrig bara försvinna sådär (om hon inte springer i förväg till dörren, typ). Så jag gick runt och letade och ropade ett bra tag.. Och så kom hon i full karriär, glad och helt brun runt munnen. Husse hade hittat henne i skogskanten (typ 20 meter från huset) ätandes på ett vildsvinshuvud.. Ja just det: ett vildsvinshuvud. Hur i helvete hamnar ett huvud där? I alla fall så var Sansa SÅ förtjust i detta huvuds innehåll att hon satt och gnällde i en nersläckt hall i ungefär en timma i hopp om att bli utsläppt igen.
![]() |
Att andas är överskattat. Familjemys! |
För att slippa att hon springer dit hela tiden så tänkte vi att vi tar och kastar huvudet i soptunnan, alltså i en påse. Men när vi gick dit idag var det puts väck! Jaha, ett mysterium helt enkelt..
Idag gick vi en lugn promenad i Toshälla, i djup snöslask och gråväder, förövrigt dagen efter att de firat 700 års jubileum. Urh, grattis, eller nått?
Det coola var snarare att någon/några väldigt kreativa och skickliga stickare hade klätt in ett par träd och en bänk i centrum! Glöm att det bara var en enkel tub de stickat, detta var riktigt genomtänkt och speciellt! Jag blev riktigt imponerad faktiskt. Sansa fattade inte varför hon inte fick plocka ner "leksakerna" som hängde där så praktiskt...
![]() |
Om jag står still får jag ta en av leksakerna då? :3 |
![]() |
Vem har klätt in Sansa!? :o |
![]() |
Man vill liksom bara gå och norpa de söta sakerna som hänger där... Morotsknippet och svampen. <3 |
Men promenaden var inte helt utan sin dramatik. På vägen mötte vi två små hundar som gick lösa. Matte var seg en bit bakom, och verkade inte direkt jobba för att kalla in sina lösspringande hundar.. Den ena kom upp direkt och skällde, men på avstånd, och gick inte fram. Den andra låg först och såg riktigt lydig ut, men rusade sedan plötsligt upp till Sansa och hoppar på henne. Ja faktiskt kastar sig morrande rätt in i hennes ansikte. Sansa blir helt ställd. Matten har nu äntligen hunnit lufsa fram till oss och tar hundarna och kopplar dom, och ber så mycket om ursäkt. Jag känner lite "no harm, no foul", även om det var jävligt oansvarigt det hon gjorde/lät hända. Problemet för mig var snarare att hon för det första lät sina två hundar gå lösa mitt i en park i stan, och för det andra var så passiv när en annan hund kom gåendes..
![]() |
Snödroppar! :D |
I alla fall så slutade det ju väl. Sansa är van att få en liten hund i ansiktet efter alla år med Yoshy, som säger ifrån på skarpen om han tycker hon blir för burdus (så typ jämt). Men hade Sansa varit en hund som svarar upp på ett sådant beteende hade situationen kunnat bli väldigt otrevlig! Fy, att ens tänka tanken.. men hon hade lätt kunnat döda den hunden.
Jag litar på Sansa, men man får inte vara naiv, heller. Himla onödigt att ens ta risken, du, tanten med de lösa hundarna! >:(