Gissa om jag fick en mindre hjärtattack när jag vaknar vid klockan 6 på morgonen och i halvdunklet ser det här:
 |
| Det blir faktiskt lite värre sen till och med.. |
 |
| Stackaren kan inte ens stänga ögat. :< |
Eller inte exakt det där, för det är senare på förmiddagen.. men i alla fall! Hennes öga var skitläskigt!
Först fick jag panik för jag trodde det kunde vara glaukom. Men efter lite närmare undersökning såg själva ögat normalt ut, det var slemhinnan runt som var svullen, och ögat stod ut mer än det borde..
Det första jag gör, efter att ha väckt stackars husse, var att ringa veterinären. Som tur är så finns det ju en del kliniker man kan ringa jour, också. Hon jag pratade med där ställde lite frågor och rekommenderade till sist att vi borde avvakta någon timme, och om det inte blev bättre skulle vi åka till någon veterinär. Som tur var så var det ju inte helg, i alla fall! Så senare ringer jag och får en tid på eftermiddagen i Eskilstuna.
Medan vi väntar så är Sansa ganska nere, och för någon anledning (som vi får reda på senare) så vill hon inte ens smaka på en hemodlad tomat! Men annars så äter hon och går på "toaletten" i alla fall, även om hon helst bara vill ligga och sova.
Väl där så får vi en jättetrevlig veterinär som egentligen var pensionerad men som valt att komma in extra under sommaren. Han kändes/känns väldigt seriös och sympatisk och undersökningen går riktigt fort.
Först tänker han ge Sansa en lugnande spruta för att titta på hennes öga, men eftersom hon är så lugn och duktig redan så ändrar han sig och kör på lokalbedövning istället, vilket kändes skönt för mig!
Först fick jag panik för jag trodde det kunde vara glaukom. Men efter lite närmare undersökning såg själva ögat normalt ut, det var slemhinnan runt som var svullen, och ögat stod ut mer än det borde..
Det första jag gör, efter att ha väckt stackars husse, var att ringa veterinären. Som tur är så finns det ju en del kliniker man kan ringa jour, också. Hon jag pratade med där ställde lite frågor och rekommenderade till sist att vi borde avvakta någon timme, och om det inte blev bättre skulle vi åka till någon veterinär. Som tur var så var det ju inte helg, i alla fall! Så senare ringer jag och får en tid på eftermiddagen i Eskilstuna.
Medan vi väntar så är Sansa ganska nere, och för någon anledning (som vi får reda på senare) så vill hon inte ens smaka på en hemodlad tomat! Men annars så äter hon och går på "toaletten" i alla fall, även om hon helst bara vill ligga och sova.
Väl där så får vi en jättetrevlig veterinär som egentligen var pensionerad men som valt att komma in extra under sommaren. Han kändes/känns väldigt seriös och sympatisk och undersökningen går riktigt fort.
Först tänker han ge Sansa en lugnande spruta för att titta på hennes öga, men eftersom hon är så lugn och duktig redan så ändrar han sig och kör på lokalbedövning istället, vilket kändes skönt för mig!
Han kollar bakom blinkhinnan men hittar inget skräp, och till sist bestämmer vi oss för att ge henne ögondroppar med kortison för att se om svullnaden vill ge med sig. Vad som verkligen är orsaken vet vi inte än, saker som infektioner och tumörer känns inte troligt eftersom hennes problem dök upp litterärt över en natt. Att hennes allergi skulle spöka låter ju troligt med det är väldigt konstigt då att bara ena ögat är påverkat..
I alla fall, vi får recept och han ger mig sitt privata telefonnummer som jag ska ringa nästa dag vid lunch för uppföljning. Han vad ledig men ville ändå att jag skulle prata med honom, istället för någon annan veterinär som inte undersökt Sansa i person. Det kändes ju tryggt! Första gången någonsin jag ser kontinuitet inom någon form av vård? :P
Så vi köper ögondroppar och börjar genast. Hon ska få dem varannan timme, och det går lätt att ge, nästan så att hon kommer frivilligt när man ropar in henne. Hon är så duktig. <3
Vi upptäcker också att hon får väldigt ont när hon öppnar munnen och tjuter till och blir orolig. Hon kan äta sin mat, den är såpass mjuk, men annars när man ger godis är det som att peta in ett mynt i en vending machine..
Senare på kvällen börjar vi se en tydlig skillnad på svullnaden under ögat som börjar gå ner. Nästa morgon är själva svullnaden runt ögat borta, alltså den i slemhinnan som syns tydligast. Däremot är vad jag gissar är blinkhinnan fortfarande uppe över ögat, även om den inte är svullen, och ser ganska irriterad ut. Själva ögat står fortfarande ut mer än normalt och som jag säger till husse; det ser ut som ett öga som borde sitta på en mops, inte på en staffe. :P
No offence, mopsar. <3
Vid lunch ringer jag veterinären som planerat och vi har en liten diskussion. Hennes mun-öppnings-problem blir förklarade och det var som vi trodde antagligen en muskel som tryckte mot ögat/svullnaden när hon öppnar munnen. Stackars liten..
Han tror att det kan vara en blödning bakom ögat som är boven. Frågan är varför hon skulle blöda där..
Ett alternativ var att hon fått något främmande objekt upp dit via munnen, som en bit ben eller annat som hon tuggat på. Inte helt otroligt eftersom hon, ja, tuggar på saker. Att det hänt när hon smällt i något är väl inte omöjligt, men känns som ett ställe att slå i som är lite konstigt kanske.
Men för att undersöka munnen måste hon få smärtlindring osv eftersom det gör så ont på henne.
Eftersom svullnaden gått ner och hon annars inte verkar må så dåligt så bestämmer vi oss för att avvakta, fortsätta ge ögondroppar fast fyra gånger om dagen och hålla koll på tempen i fall att det finns någon infektion. Sedan höras av igen dagen efter. Ja, imorgon alltså. Jag bokar även en tid lite preliminärt sådär till på måndag hos just den veterinären, hans eget förslag, eftersom det skulle vara väldigt svårt att få en tid om jag ringde samma dag istället. Om vi inte behöver komma in, vilket vi såklart hoppas, är det bara att ringa och boka av. Känns som en bra säkerhetsåtgärd i alla fall. :)
Under dagen har hennes öga som tur är gått åt rätt håll! Blinkhinnan har vandrat neråt mot sin korrekta plats och Sansa ser mer.. ja.. normal ut. :P
Ögat står fortfarande ut mer än det andra men det är i alla fall inte sämre! Här är en bild från i eftermiddags. Inte så lätt att se, och ljuset påverkar nog med skuggor och så också, men bättre än ingenting! När hon tittar åt sidan ser det något värre ut.
I alla fall, vi får recept och han ger mig sitt privata telefonnummer som jag ska ringa nästa dag vid lunch för uppföljning. Han vad ledig men ville ändå att jag skulle prata med honom, istället för någon annan veterinär som inte undersökt Sansa i person. Det kändes ju tryggt! Första gången någonsin jag ser kontinuitet inom någon form av vård? :P
Så vi köper ögondroppar och börjar genast. Hon ska få dem varannan timme, och det går lätt att ge, nästan så att hon kommer frivilligt när man ropar in henne. Hon är så duktig. <3
Vi upptäcker också att hon får väldigt ont när hon öppnar munnen och tjuter till och blir orolig. Hon kan äta sin mat, den är såpass mjuk, men annars när man ger godis är det som att peta in ett mynt i en vending machine..
Senare på kvällen börjar vi se en tydlig skillnad på svullnaden under ögat som börjar gå ner. Nästa morgon är själva svullnaden runt ögat borta, alltså den i slemhinnan som syns tydligast. Däremot är vad jag gissar är blinkhinnan fortfarande uppe över ögat, även om den inte är svullen, och ser ganska irriterad ut. Själva ögat står fortfarande ut mer än normalt och som jag säger till husse; det ser ut som ett öga som borde sitta på en mops, inte på en staffe. :P
No offence, mopsar. <3
Vid lunch ringer jag veterinären som planerat och vi har en liten diskussion. Hennes mun-öppnings-problem blir förklarade och det var som vi trodde antagligen en muskel som tryckte mot ögat/svullnaden när hon öppnar munnen. Stackars liten..
Han tror att det kan vara en blödning bakom ögat som är boven. Frågan är varför hon skulle blöda där..
Ett alternativ var att hon fått något främmande objekt upp dit via munnen, som en bit ben eller annat som hon tuggat på. Inte helt otroligt eftersom hon, ja, tuggar på saker. Att det hänt när hon smällt i något är väl inte omöjligt, men känns som ett ställe att slå i som är lite konstigt kanske.
Men för att undersöka munnen måste hon få smärtlindring osv eftersom det gör så ont på henne.
Eftersom svullnaden gått ner och hon annars inte verkar må så dåligt så bestämmer vi oss för att avvakta, fortsätta ge ögondroppar fast fyra gånger om dagen och hålla koll på tempen i fall att det finns någon infektion. Sedan höras av igen dagen efter. Ja, imorgon alltså. Jag bokar även en tid lite preliminärt sådär till på måndag hos just den veterinären, hans eget förslag, eftersom det skulle vara väldigt svårt att få en tid om jag ringde samma dag istället. Om vi inte behöver komma in, vilket vi såklart hoppas, är det bara att ringa och boka av. Känns som en bra säkerhetsåtgärd i alla fall. :)
Under dagen har hennes öga som tur är gått åt rätt håll! Blinkhinnan har vandrat neråt mot sin korrekta plats och Sansa ser mer.. ja.. normal ut. :P
Ögat står fortfarande ut mer än det andra men det är i alla fall inte sämre! Här är en bild från i eftermiddags. Inte så lätt att se, och ljuset påverkar nog med skuggor och så också, men bättre än ingenting! När hon tittar åt sidan ser det något värre ut.
 |
| Sötast är hon i alla fall! |
Det som återstår är väl helt enkelt att droppa vidare i ögonen och ha henne under observation! Imorgon ringer jag veterinären igen, och förhoppningsvis med goda nyheter. :)
För övrigt anser jag att Karthago bör fö-.. Nej det var ju inte det jag tänkte skriva! Utan om katterna! Miso mår bra som vanligt, är ett socialt odjur och leker med mina hemmagjorda kattleksaker (tillverkade av fågelvingar..) som en riktig best!
Valerie har, som vi tror och hoppas, börjat må lite bättre igen. I alla fall om vi kan tro på hennes aptit. Hon hade en period nu när hon i princip "ran on fumes", knappt åt alls, och var lite eländig.. Vi gav henne torrfoderskulor då och då under dagen, så mycket hon ville ha, och nu verkar det som om hon äter "sin egna" mat igen, i alla fall mycket mer av den än innan. Jag tycker hennes päls är finare också, mjuk och fluffig, och hon går runt lite mer i huset.
Hon fick nyss en antibiotikakur efter ett veterinärbesök där de egentligen inte hittade något "men hon kanske hade lite fler vita blodkroppar än normalt" så det kunde vara en infektion. Själva kuren gav inga mirakulösa förändringar men nu en vecka eller så senare så tycker vi som sagt att hon verkar ha ryckt upp sig lite.
Älskade lilla katt, jag hoppas du mår bra nu!
För övrigt anser jag att Karthago bör fö-.. Nej det var ju inte det jag tänkte skriva! Utan om katterna! Miso mår bra som vanligt, är ett socialt odjur och leker med mina hemmagjorda kattleksaker (tillverkade av fågelvingar..) som en riktig best!
Valerie har, som vi tror och hoppas, börjat må lite bättre igen. I alla fall om vi kan tro på hennes aptit. Hon hade en period nu när hon i princip "ran on fumes", knappt åt alls, och var lite eländig.. Vi gav henne torrfoderskulor då och då under dagen, så mycket hon ville ha, och nu verkar det som om hon äter "sin egna" mat igen, i alla fall mycket mer av den än innan. Jag tycker hennes päls är finare också, mjuk och fluffig, och hon går runt lite mer i huset.
Hon fick nyss en antibiotikakur efter ett veterinärbesök där de egentligen inte hittade något "men hon kanske hade lite fler vita blodkroppar än normalt" så det kunde vara en infektion. Själva kuren gav inga mirakulösa förändringar men nu en vecka eller så senare så tycker vi som sagt att hon verkar ha ryckt upp sig lite.
Älskade lilla katt, jag hoppas du mår bra nu!
 |
| Vuxna katt-tanter gör saker tillsammans. |
 |
| Bonusdjur. |
 |
| Nyfiken och rädd på samma gång. <3 |
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar