 |
| New year, new possibilities? |
fredag 29 december 2017
onsdag 27 december 2017
Ett.. skämt? O__o
"Mjölka, städa, kom kossera kom kossera!~"
"... Vem är jag då, kon eller pigan?"
"Eh.. Kvigan?"
"Ja, jo.. Det stämmer ju i och för sig.."
:|
Tack för mig.
söndag 24 december 2017
torsdag 21 december 2017
Bloggeliblogg
En kort sammanfattning då. Misos mun opererades och ett antal tänder togs bort på grund av att de var sjuka, och en framtand på grund av att den gått av för länge sedan och dött. Stygnen gick sedan snyggt upp ungefär samma dag som hon kom hem, eller nått, och vi har kämpat med att alla såren skulle läka sedan dess. Det har blivit en hel del åkande till veterinären, men som tur är blev inget av dem infekterade, det bara tog en himla tid, och krävde en hel del jobb av oss med rengöring och så vidare..
I tisdags var vi där på återbesök igen, och förhoppningsvis sista gången när det gäller detta ärendet, i alla fall! Det sista sega såret ser äntligen ut att läka ihop.
Inte för att det är slutet på eländet, men det en sak mindre i alla fall.. Utöver tänderna har vi fått reda på att hon har artros mellan två ryggkotor, ser att hon tappar/slickar bort mer och mer av håret på sin mage och bakben och upptäckt att hon ibland, på senaste, får mystiska hostattacker.
Vad säger man, en olycka kommer sällan ensam..?
Operationen var vi tvungna att göra på ett större djursjukhus med rätt.. ja, grejer och sånt. :P
Men nu när det är avklarat ska vi gå tillbaka till den lilla privata kliniken igen och fortsätta utredningen med vad som är fel med Miso, egentligen(!?).
Annars, om man bortser från vad man vet är galet med kattskrället, så verkar hon ju faktisk må bra? Det är fullt fräs, hon äter, använder kattlådan, är nyfiken och full av gos. Rent spontant verkar hon frisk! Men det betyder ju inte att allt är helt bra, som vi fått lära oss den hårda vägen..
Så när ledigheterna kring jul och nyår är avklarade så blir det ändå att kontakta vetten. Igen. En bondkatt ska ju spontant faktiskt ha päls på hela kroppen.
[Kattfilm]
Och Sansa då?
Jo hon mår väl som vanligt, lite allergier som spökar till och från men annars bra.
Förra helgens kurs blev en lite annorlunda historia när det bara var vi och en annan person (med en jättesöt staffevalp) som dök upp av 8 deltagare.
Så då fick vi välja lite själva hur vi ville göra, och Daniel (som för övrigt var den dagens hundförare) kom med det brillianta idén att vi kunde köra lite agility! Prova-på nivå för valpen och lite mer testa och kör träning för oss.
Sansa visade sig vara på en högre nivå än vad de flesta av oss förväntat sig. Hon och husse körde bland annat hela slalom hindret med alla pinnar helt felfritt!
Dessutom fick vi träna på det enda agilityhindret som vi inte testat innan, den platta tunneln, som säkert heter något helt annat! Helt enkelt en tunnel där "tyget" på slutet av den ligger nere på marken, så hunden inte ser ut och måste springa igenom.. Ja, typ så.
Det tog Sansa några försök där jag satt i ena änden och tittade in, sen vågade hon springa helt själv. Vilket faktiskt var bättre än jag trodde! För hon kan vara lite feg ibland.
Det som gick sämst var när valpen tränade med den vanliga tunneln, för Sansa blir Galen av ljudet när en hund springer igenom den! Kanske av avundsjuka (hon vill springa där hon med!), kanske bara av stress, kanske av jaktinstinkt när en hund springer och försvinner sådär och ser så rolig ut att jaga. Vi vet inte säkert, men det blev bra träning i alla fall för henne att sitta och titta på medans matte matade henne med godis. :P
Nu är det snart jul och Sansa ska få ett gosedjur i julklapp som vi redan hade men inte tänkt på att ge henne än.. Ungefär lika ambitiöst som det låter. Miso får nog en godis i sin putta-för-att-få-ut-godisen mojäng och en svängom med den flängiga kattleksaken. Då blir hon glad.
Förresten så har hon redan fått en tidig present, när husse byggde ett "hyllplan" som man sätter uppe på elementet åt henne, så hon kan titta ut genom fönstret på fåglarna vid fröautomaten och vara varm om rumpen. <3
Så ja, god jul på er, och gott nytt år. :)
I tisdags var vi där på återbesök igen, och förhoppningsvis sista gången när det gäller detta ärendet, i alla fall! Det sista sega såret ser äntligen ut att läka ihop.
Inte för att det är slutet på eländet, men det en sak mindre i alla fall.. Utöver tänderna har vi fått reda på att hon har artros mellan två ryggkotor, ser att hon tappar/slickar bort mer och mer av håret på sin mage och bakben och upptäckt att hon ibland, på senaste, får mystiska hostattacker.
Vad säger man, en olycka kommer sällan ensam..?
Operationen var vi tvungna att göra på ett större djursjukhus med rätt.. ja, grejer och sånt. :P
Men nu när det är avklarat ska vi gå tillbaka till den lilla privata kliniken igen och fortsätta utredningen med vad som är fel med Miso, egentligen(!?).
Annars, om man bortser från vad man vet är galet med kattskrället, så verkar hon ju faktisk må bra? Det är fullt fräs, hon äter, använder kattlådan, är nyfiken och full av gos. Rent spontant verkar hon frisk! Men det betyder ju inte att allt är helt bra, som vi fått lära oss den hårda vägen..
Så när ledigheterna kring jul och nyår är avklarade så blir det ändå att kontakta vetten. Igen. En bondkatt ska ju spontant faktiskt ha päls på hela kroppen.
[Kattfilm]
Och Sansa då?
Jo hon mår väl som vanligt, lite allergier som spökar till och från men annars bra.
Förra helgens kurs blev en lite annorlunda historia när det bara var vi och en annan person (med en jättesöt staffevalp) som dök upp av 8 deltagare.
Så då fick vi välja lite själva hur vi ville göra, och Daniel (som för övrigt var den dagens hundförare) kom med det brillianta idén att vi kunde köra lite agility! Prova-på nivå för valpen och lite mer testa och kör träning för oss.
Sansa visade sig vara på en högre nivå än vad de flesta av oss förväntat sig. Hon och husse körde bland annat hela slalom hindret med alla pinnar helt felfritt!
Dessutom fick vi träna på det enda agilityhindret som vi inte testat innan, den platta tunneln, som säkert heter något helt annat! Helt enkelt en tunnel där "tyget" på slutet av den ligger nere på marken, så hunden inte ser ut och måste springa igenom.. Ja, typ så.
Det tog Sansa några försök där jag satt i ena änden och tittade in, sen vågade hon springa helt själv. Vilket faktiskt var bättre än jag trodde! För hon kan vara lite feg ibland.
Det som gick sämst var när valpen tränade med den vanliga tunneln, för Sansa blir Galen av ljudet när en hund springer igenom den! Kanske av avundsjuka (hon vill springa där hon med!), kanske bara av stress, kanske av jaktinstinkt när en hund springer och försvinner sådär och ser så rolig ut att jaga. Vi vet inte säkert, men det blev bra träning i alla fall för henne att sitta och titta på medans matte matade henne med godis. :P
Nu är det snart jul och Sansa ska få ett gosedjur i julklapp som vi redan hade men inte tänkt på att ge henne än.. Ungefär lika ambitiöst som det låter. Miso får nog en godis i sin putta-för-att-få-ut-godisen mojäng och en svängom med den flängiga kattleksaken. Då blir hon glad.
Förresten så har hon redan fått en tidig present, när husse byggde ett "hyllplan" som man sätter uppe på elementet åt henne, så hon kan titta ut genom fönstret på fåglarna vid fröautomaten och vara varm om rumpen. <3
Så ja, god jul på er, och gott nytt år. :)
 |
| Hang loose, dudes. |
Prenumerera på:
Inlägg
(
Atom
)