Sansationellt!: Ett hundliv

Tänk vad många av våra hundar som lider det tysta (vänta nu, är inte det typ inledningen på en dentastix reklam eller nått?), utan något sätt att förklara var det gör ont, eller att de ens har ont, på ett sätt som vi människor tycks begripa. "Min hund är lite nere", "min hund haltar lite", "min hund gnager och slickar på sitt bandage".
Är det såret, under bandaget som gör ont, eller bandaget som känns irriterande, eller är det något helt annat?
Sansa fick bara mer problem på grund av sitt jäkla tassbandage. Om det var hon som var känslig, jag som var dålig eller bara en olycklig slump är svårt att veta, men det är tråkigt ändå.

Den dåliga (för svamp se underbara!) miljön inne i bandaget, med fukt och värme i överflöd, gav Sansa svamp mellan trampdynorna på den bandagerade tassen. Innan det så ledde våra desperata försök till att hitta en teknik som höll bandaget uppe (det gled konstant av när man gick någon form av sträcka med henne) till att hon fick ett skavsår på hasledens insida. Ett ganska så tråkigt skavsår faktiskt, även om det inte var ett öppet sår i alla fall som tur är! Detta såg inte vi förrän bandaget kom av på kvällen, och hade Sansa visat på något sätt att hon hade ont? Nej, inte alls!
Nu igår var hon röd och irriterad på ena sidan av den stora trampdynan, och hade tydligt ont för hela tassen låg och skakade och hon ryckte till och ville dit och slicka om man höll på.

Nu tycker jag att jag gjorde mitt absolut bästa för att lägga ett tassbandage enligt konstens alla regler. Jag kollade in flera olika källor för att jämföra och alla sa mer eller mindre samma sak, så jag följde instruktionerna. Inte för löst, men inte för hårt, något mellan alla tår för att inte få skavsår, bomullslinda några varv för att undvika tryckskador, och sedan använda en enkel bomullsstrumpa inomhus så mycket det gick för att lufta.

Jag hade ju tänkt göra ett liknande inlägg som jag gjorde om hennes body efter kastreringen, men eftersom saker inte gått så himla bra känns det inte som jag har något solid tips att medge. Även om vi kom på en del lösningar på våra problem så vet jag inte om de bidrog till negativa konsekvenser, så det är nog bäst att jag håller tyst om det! Men! Här är i alla fall en bra länk om hur man gör ett tassbandage, med bra bilder, och här är en välskriven liten informations-krönika om tasstrubbel.

Kanske hade vi bara otur, eller så gjorde jag något galet ändå, men inte så mycket att göra åt saken. Hennes initiella sår i trampdynan - det som påbörjade denna onda process - har läkt helt ypperligt. De senaste nätterna har hon fått sova "naken" på natten och det har gått jättebra, så idag, denna sista dagen på de 10 dagar veterinären tillskrivit tassbandage, tänker jag skita i att ha något på tassen! Såret har varit torrt och fint i en vecka och förutom en lite annorlunda form så syns det inget sår där. Jag tror hennes tass kommer må bättre såhär, helt enkelt!

Med lite tur, luft och icke-slickande hoppas jag på att svampen i tassen kommer försvinna av sig självt när miljön inte är lika fördelaktig. Om inte får vi ta det då. Ett problem i taget!