Agility!

Så har vi äntligen börjat agility-kursen. En vecka senare än beräknat, men vad gör det när det är 15 grader och mestadels sol. Vi var till och med tillbaka till Tumbo, stället där Helenas Hundskola har sin utomhusplan för hundaktiviteter. Det var ju här vi gick valpkurser, fortsättningskurser och även grundkursen i personsök. Sedan dess har ju hundskolan etablerat sig inne i stan i en gammal mataffär vilket passar som ett utmärkt alternativ på vintern eller när det är riktigt dåligt väder. T.ex. där som vi varit på massagekursen och några drop-in träningar.

Agility då.. ja, vi har ju alltid haft det på planeringen. Kanske till stor del för att vi tror att det är just den aktiviteten som passar Sansa allra bäst i slutändan. Slank kropp för att vara en staffe, men fullpackad med explosivitet och spänst. Vad är det om inte ultimat för agility?!

På ett sätt kanske man går dit med förhoppningen att nu ska vi hoppa hinder och springa genom tunnlar vid första tillfället, men så är ju inte riktigt fallet! Som med andra hundsporter gäller det att börja sakta och får pli på de grundläggande delarna innan man lägger på svårigheter. Därför gick denna första lektion ut på att öva in 3 st grundläggande övningar som är till stor hjälp för agility i allmänhet.

För det första, att lära hunden att ställa sig stilla med framtassarna på ett föremål, tex. en musmatta. Detta för att vissa hinder kräver att hunden antingen ska ta det lugnt i början, eller lugnt i slutet, tex. när man ska gå av en vippbräda. Då är det effektivt att använda sig av musmattan så att hunden stannar upp och avvaktar just där. Matte har redan börjat klickerträna och i vanlig ordning tar det inte lång tid för Sansa att fatta galoppen. Hur enkelt som helst! Nästan så man flinar lite för sig själv när man ser andra hundar på kursen som.. inte fattar nånting! Hehe, så får man kanske inte tänka.. högt iaf..

Sen övade vi på ett hinder i lugn takt, upp för en liten lutande planka och sen ner på andra sidan. Sansa är ju såklart helt orädd och utmaningen var snarare att få henne att gå upp i lugnt takt och inte i 100km/h. Sålänge motivationen och viljan finns hos hunden så går ju resten att ordna!

Till sist övade vi på något som vi trodde skulle bli riktigt svårt, men som faktiskt blev en positiv överraskning! Det vanliga inom hundträning är ju att hunden går på förarens vänstra sida. Det är också hur vi mestadels går på promenader, och även hur vi lärt in kommandon som Fot och allmän följsamhet. I agility är dock föraren alltid på insidan av hunden, och därför är det inte ovanligt med situationer där hunden är till höger om föraren. Kort och gott, övningen gick ut på att lära hunden gå fint på höger sida! Man märkte lite hur Sansa blev förvirrad, men det gick förvånansvärt snabbt för henne att fatta galoppen med lite godis och uppmuntran! Efter en liten stund såg det hur naturligt ut som helst..

En annan positiv överraskning är att man har fritt tillträde till övningsbanan under vissa veckodagar för att kunna öva. Detta är om man går kursen dvs. Nu är det bara att hitta någon passande tid att dra dit, och det är ju ett ypperligt tillfälle att öva lite annat än agility också!

Sansa går på höger sida!

Övar lite teknik på första hindret!

Går fort att lära sig!

Matte förklarar hur man ska stå på musmattan, Sansa funderar på om det är tillplattad falukorv.