Baddags!

Eftersom jag (husse) inte spenderar lika mycket tid med Sansa på dagarna som matte, har jag inte riktigt varit med när hon har badat på sistone. Ryktet säger att hon har blivit mycket säkrare och mer villig att simma.. Först var planen att stanna till vid den lokala badplatsen, men där var det fullt med folk, så att vi fick åka vidare till Sundbyholm. Där hittade vi, folkvimlet till trots, en liten plats där Sansa kunde bada ganska fritt.

Jag började med att kasta ut leksaken.. lite för långt. På grund av att leksaken är ganska liten och blå till färgen så syns den inte särskilt väl i vattnet, och därför såg inte Sansa var den landade. Hon simmade runt i cirklar och letade, utan att simma precis där den låg såklart. Till slut lyckades vi efter att jag kastat en gren som landade bakom leksaken, på så vis simmade hon in i leksaken när hon var på väg mot grenen. Smart va?!

Se så, kasta nu!

Ögonblicket innan..

På väg ut!

Siktet inställt!

Efter mycket om och men påväg tillbaka med leksaken! Ett tag trodde vi att jag skulle behöva simma ut och hämta den..

Skönt med land under tassarna!

Vad kan det vara hon får syn på?!

Alltid avsluta med lite skaka-bort-vattnet!

Sen av en slump träffar vi halvbrorsan Bosse! Bosse klistrar på sitt flörtigaste leende. 

..och gör tafatta närmanden..

Men verkar inte deppa över det!

Sansa uppförde sig riktigt lugnt och fint med barnet! Nästan som om hon förstår att det är en ömtålig varelse. Lite som en katt.

Tjusig kille!