En fråga om mognad.. kanske

Förändringen är så subtil att det är nästan så man inte märker den. Tänker på den gör man knappast, den har bara flutit in på en våg och landat där i mitten av allt, men nog är den där alltid! Mognaden. Eller ja, lite granna i alla fall! :D

Den stora förändringen är hur hon är med leksaker, och det är ett enormt plus. Hon släpper dem lättare och med mindre krångel, och låter leksaken gå utan att få beslutsångest i sista sekunden och försöka ta tillbaka den igen. Hon vill leka lite mer med oss också, i alla fall ibland. Att ränna runt med leksaken i munnen i 20 minuter är inte lika lockande som det en gång var, när man har en frivillig människa som kan kasta frisbeen igen eller dra tillbaka i dragkampen.

Agilityhunden!

Detta märktes lite extra tydligt idag. Det var en väldigt bra dag! Vi åkte och tränade på "klubben" och det gick helt fantastiskt. Sansa hade full fokus på mig och gjorde allting så jäkla bra, bara! Som om man var i någon magisk bubbla av samarbete. Den där känslan som man kämpar genom alla dåliga dagar för att få nån glimt av ibland.
45 minuter höll bubblan (och med störning av främmande person och åkgräsklippare dessutom!) och sen var hon för trött för att tänka mer, alla batterier tömda. Då är fåglar och gräs mer lagom aktiviteter. Så istället åkte vi till stan med henne för att uträtta lite ärenden. Där träffade vi en kvinna som var både rädd för och förtjust i Sansa, och när hon fick höra att hundskrället gillar jordgubbar kunde hon inte sluta skratta! Bra för Sansa då att hon jobbade med att sälja jordgubbar, för denna saken skulle visst undersökas. Så med vårt medgivande gav hon Sansa en jordgubbe, och Sansa åt den mycket riktigt med god aptit! Det var väldigt poppis. ;)

Mmrrmmrh vad gott det är med häst! Det riktigt dryper fett om bitarna, och det är visst väldigt smaskigt.

Tjäänare, husse!

Efter bus med ny frisbee i trädgården är Sansa ganska så trött och nöjd, och nöjdare lär hon bli när det nyköpta tuggbenet åker fram till filmen ikväll. <3

Djurens hörna

Det finns onekligen en del ställen hemma som är mer poppis att ligga på, och då får alla djuren såklart samsas! Senare på kvällen är det TV soffan som gäller, när människorna är där vill alla de små djuren vara nära. Till och med fröken Valerie kommer ibland för att socialisera på en armlängds avstånd.
Men på dagen är det köket som gäller, husets hjärta som det ofta kallas.. vilket i detta fallet är ganska så litterärt för det ligger ju i mitten! I alla fall, kökssoffan är platsen där Sansa oftast landar efter promenader och bus. Dessutom är den perfekt lokaliserad för att ligga i komfort samtidigt som man ger långa längtansfulla blickar till matte när hon står i köket för att påminna henna om att det alltid är tid för mat!

Mjukaste utkiksplatsen för fröken Miso.

Vadå prinsessa, detta är ju onekligen en drottning på sin tron!

Och om Sansa är drottningen är väl Valerie universums härskarinna..

Det finns plats för alla!

Fast ibland känner man bara för att vika ihop sig lite ändå. <3

Show off!

Filmsnutt. ^^

Glada sammanträffanden

Ibland händer det något som är så random, ett sammanträffande som känns nästan overkligt att det inte var planerat. Tur att jag inte tror på ödet!
Idag åkte vi och gick på en marknad med Sansa en stund, för att sedan gira av och fortsätta in på en promenad i skogen. På vägen pratar vi om att det var länge sedan vi gick där med vår vän som också har en staffe och som vi brukade promenera med förra sommaren. Och var händer då, om inte att denna personen helt plötsligt kommer cyklandes bakom oss med sin fina vovve King? Sammanträffande!

Vi står och pratar ett bra tag för det var länge sedan vi sågs pga livet, och Sansa och King småbusar lite och generellt njuter av varandras sällskap. Det är som om de träffades igår, och de tvekar inte en sekund med att hälsa glatt och mysa. Dessa två går så bra ihop, och det känns jättekul. Det var väldigt kul och trevligt att vi sprang på varandra, och jag hoppas vi träffas snart igen och kan låta vovvarna leka lite fritt! King har alltid gillat Sansa och hon honom, och han är en av de få hanhundar som inte är helt fixerade vid hennes bakdel utan behandlar henne mer som en lekkamrat och, ja.. jämlike.

Kram kompis!

Men gud matte sluta stirra, du är så pinsam..!

King "gör en King"!

Gissa vad jag åt till frukost!

Kärleksbett. Am nam nam, kind är gott.

Wahaa!

Heeh! Nu vinner jag!

Hotet har blivit eliminerat.

Sötnötter.

Så här väluppfostrade kan vi se ut om vi blir mutade med torkad blodpudding.

Kärt barn har många namn, hör man ju. Staffar brukar liknas vid både grisar och sälar, men också grodor. Det är kanske inte så svårt att se varför?

Badtime!

Matte har förvisso redan låtit Sansa doppa sig häromdagen, och har samtidigt hävdat att hon fått en nytänd glädje för vatten. Vi tog en liten tur till Sundbyholm i hopp om att hitta någon liten strand-snutt där hon kunde plaska lite. Vädret var nästintill perfekt bortsett från lite blåsigt, men det är ju inte så att man klagar på 25 grader och klarblå himmel! Dumt nog glömde vi ta med ryggsäcken vi packat med Sansas flytväst, handduk, badleksak med mera... Jaja, vi bestämde oss för att försöka ändå!

Inget fel på vädret! Vi tog en liten promenad på bryggorna och tittade på småfisk. Tyvärr var det ganska packat med folk så vi vände halvvägs.

Sansa nosar på vattnet vid båt-rampen. Härifrån har vi en hel del dramatiska minnen av att backa med en tung båt på släpet...

"slottet"

Det var som sagt ganska blåsigt så det var en hel del små vågor då vinden låg på rakt in mot stranden. Vi fick använda oss av lite pinnar och barkbitar istället för leksaker. Sansa var väldigt orädd och visade tydligt att hon älskar att bada! Dock vill hon gärna ha något att "hämta"

..som till exempel pinnar eller vad som helst! Sålänge det är något som matte eller husse kastar iväg..

Plask plask!

Lite godis som belöning mellan doppen!

Mm, cigarr!

Det var väl inte min handduk ni glömde? :(

Efter en liten promenad slog vi oss ner på gräsmattan framför slottet och käka lite glass. Sansa roade sig med att kräla runt och försöka få tag i glasspappret som vi inte hade någonstans att kasta medan vi satt där..

Men är man duktig kanske man får smaka lite glass ändå!

Tur att inte hundar får gräsfläckar!

Till sist, en liten filmsnutt i vanlig ordning!

Rått är gått

Mmmmrrm, sa Sansa, när hon kände doften av färskfoder för första gången på två månader. Varsamt slickade hon emaljen från skålen för att smaka på varje molekyl. Ja det känns väldigt bra att ha den strikta dieten och torrfodret i backspegeln!

Det är lite smått fantastiskt faktiskt. Under en tid nu har hon haft lite lätt gul missfärgning på de stora tänderna längst in i munnen, något som jag retat mig på rejält. Trots tandborstning blev det inte något bättre. Men nu, efter två dagar av färskfoder och ett tuggben senare, ser det ut som om hennes tänder bytts ut mot polerat elfenben. Alla veterinärer och annat random folk som säger att torrfoder är bra för tänderna kan slänga sig i väggen. Så det så!

Nu är det svårt att inte skämma bort Sansa, när man vet att man helt plötsligt får ge lite vad som helst! För redan innan vi körde med dietfodret i torr form så hade hon ju en strikt lammdiet under en lång tid. Nu kan jag dela ett äpple med henne, låta henne smaka på en bit gurka, lillhusse kan dumpa slamset som blev över när han rensade en kycklingfilé i hennes matskål och jag kan äntligen krydda hennes frukost med en rå äggula och skal då och då.
Igår fick hon ett rått, tinat kycklinglår på maten. Gissa om hon blev glad.. och förvånad. ^__^

Nu har värmen varit här några dagar och idag gassade solen såpass att det var svårt att göra något konstruktivt ute alls. Så jag fick ge upp på slalomträningen efter en stund och drog på henne flytvästen istället.
Tyvärr så är vattenbrynet hos oss inte så trevligt. Vildvuxet både uppe på land och nere i vattnet, och en slambotten, är kanske inte de bästa förutsättningarna. Men näckrosorna har inte kommit än i alla fall! Så vi provade den nya vattenleksaken lite smått. Den fick 5/5 tassar! Sansa var som besatt och kastade sig ut och simmade utan en tanke. Hon tycker det är skitkul att bada, om hon får jaga en leksak och ha flytvästen på.
Tanken är att om vädret levererar även imorgon så ska vi åka till Sundbyholm där det finns ett par små ställen bortom badplatsen för människor där en hund kan tänkas ta ett dopp. Jag hoppas att det funkar för vi har aldrig varit där innan för att bada, men det borde inte vara något problem om ingen annan tagit platsen innan oss. Så med lite tur kanske det blir någon film och ett par blöta bilder att bjuda på! :)

Du matte, en dag ska jag hoppa så högt att jag fångar fåglarna i himlen! Om jag bara springer efter tillräckligt fort så kommer jag att lyfta, jag bara vet det!

Grönt är skönt

Innan det var tid att åka till ännu en efterlängtad agilitylektion gick vi till en åker/äng som ligger i närheten för att busa lite med den vita faran. Ängen, som växer vilt och väldigt högt, skördas då och då under sommaren till hö och djurfoder. Innan den snaggas är gräset och klövern som växer där otroligt högt och tätt och superkul att leka med Sansa i. På vissa ställen ser man henne inte alls, bara hur det rör sig i gräset där hennes viftade svans far runt. Perfekt för att köra lite apport eller bara kasta en boll, för där får hon verkligen kämpa lite för att hitta den (och ta sig fram)!

I alla fall. Dagen till ära tig vi med oss kameran och det är tur, för vi fick en del helt underbara bilder i solen (och blåsten..). Så här kommer de!

Klart man måste göra som korna i hagen bredvid och beta lite!

Släpp leksaken dumma kärring, jag vann den fair and square!

Ohh, vad har du där..

Sool~

Sooli sool oouuhh soolen skiner på mig~

Heeh!

Gräs förnöjer.

Out of my way! Jag har en viktigt leverans!

Var ska hon nu då..

Full fart framåt!

Alltså detta uttrycksfulla ansikte.. <3

Det blev självfallet en del filmer också. De flesta var mest ett hav av grönt med en vit fläck som skuttade upp och ner då och då. Inte så värst underhållande! Men något måste jag väl bjuda på.

Sloo-moo! Spelas med fördel upp i samband med denna: Chariots of fire. ;)

Och hur var agilityn då undrar ni kanske? Jo den gick superbra! Sansa är så duktig, och det blev inget krångel med någon annan hund alls. Vi lade till två nya hinder i träningen, däcket (hoppa genom ett uppspänt däck) och ett långhopp hinder som handlar om att hoppa långt. Sansa klarade båda bra från början och gjorde inte fel en enda gång faktiskt. Den som behöver träna mest är matte, vars tanke-handling koordination nog skulle behöva slipas en del. Handling, som det kallas, alltså att guida hunden genom banan, är ju förarens roll. Det är nog det klurigaste, för när hunden lärt sig alla hinder hänger allt på dig som förare att visa hunden rätt! En hund som är proffs på att klara alla moment är hjälplös på banan utan en skicklig handling från förarens sida. :S
Men satan vad kul det är med denna träning, det är svårt att sluta när man väl är igång! Idag ville jag nästan stanna kvar på slalomen, där vi lade till två pinnar från 3 till 5 stycken. Sansa kunde fortsätta efter en "rundning" men inte varje gång, och usch vad jag ville stanna där och jobba vidare när det var dags att göra annat! Det är ett bra tecken! Och Sansa är ju hur uthållig som helst. :D
Vi lade även dit att göra två hinder efter varandra, fast bara två vanliga hopp. Det gick galant. Jag tar gärna träningen sakta men säkert, med mottot "en säkrare grund ger bäst förutsättningar i längden!" Varför stressa? Hellre att det funkar hela vägen!